Dom med drömmar.

  2011-01-30 / 01:15:02 / Allmänt /
Ett stort tack till My Magnusson ( www.mymagnusson.blogg.se ) som har inspererat mig till detta inlägg!
Hon sitter där. Ensam i det ensamma mörka hörnet. Skakar av rädsla. Hon vet inte om han kommer upp igen. Ska det bli ett slag? kanske två? mot ansiktet? nej, troligtvis inte. Antagligen mot magen.
Bråket där nere har börjat tystna. Hennes mamma har slängt ut pappa igen. Som vanligt. Som vilken Lördag som helst.
Hennes rädsla övergår till ensamt gråt. Hon känner hur buren runt henne går i lås. hennes andetag blir snabbare oh snabbare. Mörkret kommer smygandes som en kall kappa över henne. Hon börjar skaka, samtidigt som hennes andetag blir ännu snabbare. Panikångest.
Efter 10 min av skakande oh floder av tårar hör hon sin mamma komma springande i trappan. Hon stannar i dörren. Flickan tittar upp på sin mamma, Hon ser hur det röda blodet sakna rinner ner för ansiktet. Kroppen är krokig av slag oh sparkar. Hon såg i hennes ögon, hur plågad hon va av allt.
- Vi måste bort, säger hennes mamma med en viskande röst.
Flickans andetag stannar upp. hennes stora söndergråtna ögon tittar upp mot hennes mamma. Hon förstod ingenting. Bort? Vart?
- K...k....kommer han? frågade flickan med sin spruckna röst.
Hennes mamma nickade långsamt. Hon brast ut i gråt. Flickan såg hur hennes mamma föll mot golvet. Det va nu hon såg alla såren. Bråket hade vart värre.
Hon kunde se hur henens pappa hade en kniv i handen och hotade sin fru. Såklart stod hon upp för sitt barn. Hennes pappa hade inte stått ut. Han hade vifftat hejdlöst med kniven mot hennes starka mamma. Kniven träffa, en gång, två gånger, tre gånger. han stannade upp. Förstod va han hade gjort. och flydde av rädsla från huset.
Hennes mamma visste att han skulle komma tillbaka. det va frågan om när.
Hon kröp sakta fram till sin mamma. La sin högra hand på hennes mammas bröst. kände. Inga slag.
- Mamma? mamma vakna!?
Inget svar... Hon kom ihåg va hennes mamma sa. Dom va tvugna att gå. Hon tog sina saker i en väska. Sprag ner för trappan. Kolla åt höger, vänster. Hon såg inte sin pappa någonstans. hon börja springa. Springa tills hennes ben inte bar henne mer. Hon föll ihop. hon grät. nu va hon ensam. inga mer slag. ingen mer pappa. bara hon, och framtiden.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

design av: joannalicious